Trevlig pratstund om förskola
Idag gick vi över till granngården och tjejerna fick leka med sina kompisar från öppna förskolan. Jag och deras mamma satt och hade en intressant konversation angående förskola. Hon har samma tänk som jag och hennes äldsta på 4 år går på förskola 15 timmar i veckan pga talsvårigheter. Hon berättade om samma slags tryck från allmänheten som jag kände för 1 år sedan. De eviga tjatet om att barn måste gå på förskola. Jag älskar att prata med personer som kan föra en neutral konversation utan att någon tar åt sig.
Någonstans i konversationen så kom vi fram till att min situation är ganska unik. Tanken har egentligen inte slagit mig innan men nu gjorde den de. Jag är udda för att jag går emot normen vad gäller dagis och har ganska djupa tankar om uppfostran och barn. Inte nog med det så är jag 20 år och mamma till 2 barn. Jag stämmer inte in på den typiska "unga mamma-stämpeln" för fem öre. Och av dessa anledningar så har jag svårt att träffa nya människor. För de är trots allt svårt att hitta hemmaföräldrar i mitt område och ovanpå de så är jag ca 10-15 år yngre än de hemmaföräldrar som faktiskt finns. De flesta mammorna i mitt område som är i min ålder är typiska "unga mammor" och vi har således inget gemensamt mer än att vi är unga.
Att allt ska behöva vara så komplicerat. Önskar bara att de hade funnits en hemmaby där förskola inte existerade, då hade mina problem varit lösta. Och ja detta med att tjejerna inte går på dagis är mitt liv, de är de jag brinner för och från och med igår kommer jag skriva mycket mer om mitt sett att se på saker och ting.
Jag är helt emot att sätta sina barn på dagis före 3 år. Och jag önskar, hoppas och vill vara hemma med mina barn på samma sett som du är den dagen jag får egna.. Dagispersonalen ser inte barnen på samma sett, det är för stora dagisgrupper. Men jag har förståelse för de som sätter sina barn på dagis, för att få ihop ekonomin. Känner ingen som satt sina barn på dagis för 2 års åldern : Men då har dom gjort det med en klump i magen. Min mamma berättade att under ex. 80 talet så var det inga som helst problem att vara hemma och den ena jobbade. Visst , allt går om man vill, men man kan inte styra så mycket över ekonomin : man måste ju fortfarande betala allt som ska betalas.
Jag hade nog varit lite mer för dagis om grupperna inte hade varit så förbannat stora och för lite personal. Och så önskar jag att det en dag kommer en lag som säger att det är förbjudet att sätta sina barn på dagis före 3 år.
Personligen så kommer jag förmodligen använda mig av Dagmamma när mina framtida barn kommer och dom är "tillräckligt" stora...Om du förstår vad jag menar :) Annars tycker jag som sagt att det är superbra att man som mamma och/eller pappa är hemma så länge som möjligt , tror stenhårt på att det gör barnen mindre stressade (vilket kan leda till det ena o det andra)